#Ungdomskollen 5

Namn: Sofia Norrby
Född: 2004
Familj: Mamma, pappa och två systrar.
Bor: Hässelby

Fotbollslivet.se har fått intervjua Sofia Norrby som spelar för Brommapojkarnas F04 Akademi. Hon berättar om hur försäsongen startat samt vad hennes målsättningar är för 2018.

Vem är Sofia?

-Jag är 13 år och bor i Hässelby Villastad tillsammans med mamma, pappa och 2 systrar där en av systrarna spelar för BPs damlag.

Du kommer spela för BPs F04 Akademi inför kommande säsong. Hur känns det?

-Det känns såklart jättekul och spännande. Det är ett väldigt bra lag med många duktiga spelare och engagerade tränare vilket kommer bli en bra utmaning för mig.

Hur tycker du att din försäsong startat?

-Det är ju fortfarande väldigt tidigt på försäsongen men vi har redan spelat ett par cuper med bra motstånd så vi är igång. Det känns skönt.

Vad anser du är dina styrkor som spelare?

-Jag tycker att jag har en väldigt bra spelförståelse och att jag har ett bra tillslag samt som jag är bolltrygg. Jag spelar mest centralt och gillar att ha mycket boll.

Vad är dina målsättningar för året?

-Mina målsättningar för året är att fortsätta utveckla min teknik och mitt spel. Att bidra till att laget utvecklas och göra en bra säsong. Eftersom vi kom trea i Gothia Cup förra året och ska spela den även under denna sommar så skulle det såklart vara häftigt att komma ännu längre i turneringen!

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#18 Nahom Ghidey

Namn: Nahom Ghidey
Ålder: 40+
Familj: Helen + 2 barn
Bor: Solna

Fotbollslivet har fått träffa och intervjua Nahom Ghidey som ska ta Vasalunds IF tillbaka till Div 1. Nahom berätta om sin tid i AIK och Nahom berättar även om sin nya roll i projektet Be a pro- Become a pro.

Vem är Nahom?

-Jag är en fotbollstränare med utbildningar som UEFA A, UEFA Elite Youth A samt en video- och prestationsanalytiker. Jag är född i Eritrea, flyttade till Hannover, Tyskland i ung ålder. Där spelade jag fotboll i många år på olika nivåer, bland annat under mina ungdomsår för klubben Hannover 96. Nu bor jag i Sverige och har jobbat för AIK fotboll under de senaste tio åren i olika roller.

Du lämnar ungdomsfotbollen och går över till seniorfotboll. Hur känns det?

-Jag har varit aktiv länge i ungdomsfotboll och har tränat barn i många olika åldrar och på olika nivåer. Det har varit en fantastisk tid, jag har många fina upplevelser och minnen. Nu var det dags att ta nästa steg i fotbollskarriären och det fick bli seniorfotboll i div 2. Det känns bra och det kommer bli bra, självklart är det också spännande med något nytt.

Du har enbart varit aktiv som ungdomsledare, detta uppdrag blir annorlunda jämfört med de tidigare du haft?

-Ja det blir en skillnad men båda uppdragen är härliga på sitt sätt och jag får jobba med det jag älskar mest, nämligen fotboll. Det är det viktigaste.
När jag tänker på ungdomsfotbollen så tycker jag först och främst att det inte bara handlar om fotboll utan att man som ledare är med och fostrar framtida samhällsmedborgare.
Seniorfotbollen kräver ett annat ledarskap och det är mycket mer fotboll om du förstår vad jag menar.

Du lämnar AIK efter 10 år och går vidare. Du lämnar många vänner, hur känns det?

-Självklart var det jobbigt, allt gick fort, ingen trodde att jag skulle lämna, eller rättare sagt inte jag. AIK gjorde en omorganisation och det är tråkigt att jag inte fick plats i den nya organisationen. Jag kommer sakna mina tränarkollegor, det är jättetråkigt att behöva lämna dem. Det som jag är mest ledsen över är hur allt avslutades, det blev inte bra.

Du hade många olika uppdrag i AIK. Kan du berätta om de olika uppdragen?

-Haha ja det har varit många olika uppdrag under åren. Jag började träna P96 och P97 och 2009 tog jag steget upp till akademin när jag fick vara ass tränare till Tobias Ackerman i P98A/P99A. Lite senare fick jag jobba med P98U. Jag har haft skolpass i Solna Gymnasium (NIU), knatteverksamhet (P05, P06, P07) och samtidigt fick jag ett stort ansvar i herrlaget med att ta hand om de afrikanska spelarna. Då fick jag för första gången höra att ” i AIK vi jobbar inte deltid, eller heltid, vi jobbar alltid”. Det tog jag med mig till akademin även i min roll som ungdomstränare. 2013 fick jag ansvar för P05 akademin och samtidigt blev jag videoanalytiker för de yngsta akademilagen. Säsongen 2016 blev jag huvudtränare för P03 akademin. Jag har även varit ansvarig för Rinkebys fotbollskvällar i 7 år.

Vad är ditt bästa minne från tiden i AIK?

-Jag har många fantastiska minnen, jag har fått påverka många ungdomar båda på och utanför plan. Jag blev omedvetet bryggan mellan linje blå och AIK. Tiden med de afrikanska spelarna i herrlaget Kvame Karikari, Moro, Atakora, Crespo, Bangura, Ofori mfl.
Min första radiointervju på svenska var med Radioråsunda. Att få träna Sveriges bästa P03:or.
Jag vill också lyfta all kärlek, respekt och hälsningar jag fick på sociala medier efter att jag lämnade AIK. Jag har fått uppleva mycket kärlek, glädje, diskussioner och skratt under årens gång, jag älskar AIK!

Bepro_becomepro är ett projekt du kommer arbeta med. Kan du berätta lite mer om det?

-Bepro_becomepro är ett fantastiskt projekt. Det hela började med att jag och min kollega Abdi följde AIK:s akademi, AIK U17/U19 och A-laget under 5 - 6 års tid. Vi var på extremt många träningar och matcher. Vi hade många bra diskussioner om vad som krävs för att nå A-laget. Vi ville förstå och hitta nyckeln till vilka egenskaper en U17/U19 spelare behöver ha och utveckla. Det ska inte bara vara nog att träna med A-laget utan också kunna vara tillräcklig bra för att göra en skillnad.
När vi kände att vi hittat det så utvecklade vi ett koncept som då fick namnet Be a pro - Become a pro. Det som varit extra kul är att se att det verkligen givet resultat till spelare som arbetat med oss. Nu när jag lämnade AIK fick jag chansen att ta en större roll i projektet vilket jag nu gjort.

Vad är dina planer för framtiden?

-Jag drömmer alltid stort. Först och främst vill jag dock göra ett kanonjobb med Nebojsa N. och Vasalund. Målet är att i framtiden få träna ett lag i allsvenskan eller på högre nivå.

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#Ungdomskollen 4

Namn: Elias Lindgren
Ålder: 16 år
Familj: Mamma Veronica, pappa Robert och syster Alva.
Bor: Sandviken

Vi har fått äran att intervjua Elias Lindberg till vårt segment Ungdomskollen. Elias spelar för tillfället i Sandvikens IF U19-lag. Elias berättar om året som varit och hans målsättningar inför kommande säsong.

Du blev uttagen till P16-landslagslägret i början på året 2017. Hur var den upplevelsen?

-Ja, den upplevelsen var såklart härlig och det var riktigt roligt och lärorikt att vara där. Främst med tanke på att allting där var så högklassigt och att man kunde åka därifrån som en bättre fotbollsspelare.

Hur tycker du att året gick?

-Jag skulle säga att min fotbollssäsong blev lite knackig men jag tänker ändå att jag är nöjd med mina prestationer över hela året. Vi spelade i U17 Division 1 södra Norrland under året med hopp om att ta oss tillbaka till U17 Allsvenskan men vi slutade tyvärr på en 2a plats i serien och missade uppflyttning.

Du blev dock inte uttagen till landslagslägret som var i slutet av året 2017?

-Nej, det blev jag inte. Det är inget som jag ältar över utan det var en kul grej att bli uttagen men den sista gången blev jag inte det.

Vad anser du är dina styrkor som spelare?

-Mina främsta styrkor som fotbollsspelare är nog min storlek först och främst men också att jag har bra spelförståelse för att vara målvakt.

Du kommer spela för U19-laget inför kommande säsong. Hur känns det?

-Det är en spännande säsong som väntar då jag i nuläget tillhör U19-truppen och det känns som den truppen har något riktigt bra på gång faktiskt, så det tror jag blir roligt och utvecklande.

Du kommer spela mot spelare som är något år äldre än dig, hur känns det?

-Precis, i U19 serien så kommer det finnas spelare som är 2 år äldre än mig men det är inget jag fokuserar på, jag har spelat mot äldre förut och det bara väldigt kul och utvecklande tycker jag.

Vad är dina målsättningar för kommande året? 

-Mina målsättningar inför det kommande året är väl att utvecklas som spelare men också att eventuellt ta en plats i A-truppen.

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#Gästinlägg-Roger Wikström

Namn: Roger Wikström
Ålder: N/A
Familj: Sambo och två barn
Bor: Solna

Roger Wikström skriver ett inlägg där han undrar varför fotbollen är så konservativ. Han kommer även med tips och förslag på hur han tror vi kan förbättra dagens fotboll!

Efter snart 25 år som heltidsanställd inom fotbollen blir jag allt mer beklämd över vart vi är på väg, eller kanske än mer vart vi inte vill inom fotbollen. Som ”åsiktsmaskin” har jag har samlat ihop ett antal funderingar för att göra fotbollen mer attraktiv, släppa loss lirarna och ge åskådare mer valuta för pengarna. Vissa idéer mer genomförbara än andra…

Vi behöver börja på de stora arenorna med de stora spelarna och lagen för att ungdomarna ska göra likadant och ta efter, inte tvärt om. Här kommer bakgrund och tankar om möjliga förbättringar.

Det finns en hel del idéer att plocka från andra idrotter. I handbollen får man ex. inte passa hem bollen på egen planhalva när man passerat mittlinjen, man kan få passivitetsvarning eller bli avblåst om man spelar passivt för länge och vid längre spelstopp stannas matchklockan genom tecken från huvuddomaren. Alla i publiken vet således när matchen tar slut.

I hockeyn har man skärpt regler om hakning, diving (filmning) och man kan t.o.m. bli utvisad om man slår pucken över sargen. Allt för att ge spelet så mycket flyt som möjligt och ge lirarna utrymme att briljera.

Inga andra idrotter förutom fotbollen låter klockan rulla för att lag ska göra byten.

Minns också när jag såg Per Ledin få ett slagskott i ishockey på ett oskyddat ställe precis ovanför benskydden för ett par år sedan… Han hade så ont att han inte kunde åka av planen, då använder han klubban som en skidstav för att ta sig till båset. Ingen läkare på planen. Denne kommer möjligen in efter elaka huvudtacklingar eller en puck i ansiktet.

I basket och futsal har du ett begränsat antal sekunder att sätta igång spelet efter avblåsning.

I fotbollen gör vi….. ingenting. Jo, domaren har en sprejburk i bakfickan så vi har rätt avstånd till muren vid frisparkar. Vi har även infört tillsägelse vid en förseelse första 15-20 minuterna i en match istället för att varna spelare. Det är alltså olika regler i början på match mot slutet av match för liknande situationer.

Jag vet inte vad som gör mig mest irriterad av reglerna som tillåter maskning, spelförstörande moment och andra negativa ting inom fotbollen, eller fotbollsspelarna och ledarnas acceptans av de regler som finns och sättet de utnyttjas. Ja, det kan göra fruktansvärt ont i 20-30 sekunder, ibland längre vid en elak spark/stämpling men det är ju inte dödligt.

Tusentals människor på läktare och ofta miljontals tittare i TV-soffan blir bestulna på showen. Fans till det lag som leder hyllar dessa negativa handlingar medan de som ligger under blir frustrerade och irriterade på – domaren! Den stackaren som är den enda som försöker följa regelboken.

Jag beundrar de som är och vill bli domare idag. Tänk er att ha en domares arbetssituation på ert jobb i vardagen. Där alla runt omkring er skäller, gnäller, försöker fuska och vinna fördelar i varje situation, där man spelar ett skådespel för att sätta press på dig för att du i nästa läge ska ge dom en fördel, även om det kanske inte är rätt.

Fotbollen behöver en rejäl översyn av regler och den mentala inställningen hos spelare/ledare måste ändras. För att det sistnämnda ska ske behövs en viktig regel tyvärr tillkomma. Rejäla avstängningar i efterhand, efter granskning från en jury eller liknande. Pengastraff är löjligt för välavlönade spelare. Vid längre avstängning, 5-8 matcher för tydligt och grovt fuskande, kommer varken ledare eller spelare vilja vinna en fördel i en enskild match. Vid tveksamheter kan man få tillrättavisning och varnas för att vid nästa tillfälle stängas av.

Här kommer fler konstruktiva förslag på regeländringar, vissa mer genomförbara än andra:

Byten: Det står en fjärdedomare mellan båsen som kan/ska sköta byten. Sluta med att spelet ska vara avblåst vid byten. Dessa ska kunna göras närsomhelst, dock bara tre under en match.

Stoppa matchklockan: Vid längre spelstopp ska domaren kunna ge time-out-tecken så matchklockan stoppas (som handbollen).

Inför 10-minutersutvisningar (ex. orange kort). I slutet på match när man tar den ”taktiska” varningen för att fördröja spelet eller maska betyder det inte så mycket om man inte har ett gult kort tidigare men kan vara helt matchavgörande. Vid utvisning i 5 el. 10 min blir det mer kännbart.

Hörnor: Inför ”Bandyhörna” där alla försvarare måste starta på mållinjen. Idag är det fasthållningar, tröjdragningar m.m. som gör det omöjligt för anfallare att leverera. Alternativt flytta in hörnan till straffområdeslinjen så inte försvarande lag får så mycket tid att försvara på. Man bör också blåsa straff vid fasthållningar och tröjdragningar.

Offside: Dela varje planhalva på hälften och måla en extra linje mitt på respektive planhalva. Man kan då bara vara offside på sista fjärdedelen (26,25 m) på planen istället för vid mittplan (52,5 m) som idag. Skulle öppna upp spelet.

Inte få spela hem bollen på egen planhalva när den passerat mittlinjen.

Begränsa antalet sekunder vid igångsättning efter avblåsning eller när bollen varit ur spel. Undanta frisparkar/straffar som sker inom farligt område (sista fjärdedelen).

Ge domaren möjlighet att blåsa för passivt spel.
Exempelvis målvakt som inte sätter igång spelet utan går och väntar in motståndare för att ta upp bollen i handen. Eller spelare som springer till hörnflaggan i slutet av matchen för att medvetet fördröja spelet.

Boll i luften räknas som att den är inne på planen.
Det måste vara svårt för domare att bedöma om en boll som är 15 m uppe i luften är innanför eller utanför planen. Hörnor som blåses av för att bollen varit utanför planen och vänt i luften men kommer in på planen igen bör få vara i spel. I basketen ex. är det tillåtet. Undantag är om bollen är i mål.

Långa avstängningar för uppenbara filmningar. Att filma är fusk, liksom doping. Doping ger långa avstängningar, varför gör inte filmningar det? Sätt upp ”svarta listor” och häng ut de största fuskarna. Tror ingen spelare vill finnas på en sådan lista.

Ge domaren utrymme:
I ishockey har domaren alltid en ”frizon” i halvcirkeln vid speakerhytten när det hettar till. Åker man in som spelare där vet man att man blir hårt straffad. Mittcirkel och halvcirklar vid straffområden kan vara frizon för fotbollsdomare.

Obstruktion om du täcker ut bollen:
För att räknas som bollhållare bör man ha vidrört bollen. Således bör en spelare som täcker ut en boll som är på väg ut från planen avblåsas för obstruktion (indirekt frispark) om han hindrar motståndare som vill komma åt bollen. Spelare som vill ha bollen på planen ska belönas.

Ta bort sjukvård från planen:
Få spelare är så illa skadade att man inte kan ta sig av planen självmant för att få vård. Idag sätter sig spelare ner för att vinna tid åt avbytare att göra sig klara (ex EM-finalen när Ronaldo tvingas utgå). Om en spelare är så skadad att läkare måste kallas in bör spelaren inte få komma in på planen på 5 minuter. Låt spelaren välja om han vill få in läkaren eller sätt igång spelet omgående.

Låt domare bedöma skadeläget, inte lagen på planen.
Lag ska inte behöva bedöma om spelare är skadade och slå ut bollen för att en spelare är skadad, speciellt inte om en motståndare är skadad. Vill egna laget göra det så är det upp till dom men man ska inte behöva spela tillbaka bollen till det laget. Ev. nedsläpp ska göras till lag som hade bollen, inte till det andra laget som ska sparka bollen 50 meter bort till det andra laget.

Skärp regeln mot gestikulerande mot domaren ytterligare:
Många spelare visar med gester sitt missnöje mot domaren. Ofta är det ett skådespel för spelaren till publiken för att sätta press på domaren så denne tvingas till ”kompensationsblåsningar”.

Hands-regeln är svår men behöver bli tydligare. Har inget riktigt bra förslag och man kan ju inte såga av armarna på spelare. Möjligen skulle man kunna flytta från axel till armbåge så slipper man vissa tveksamma situationer och att man ska ha underarmen intill kroppen för att inte bli avblåst.

Videogranskning:
Vid så många miljoner kronor på spel är jag förvånad att vi inte kommit längre i denna teknik. I NHL har coachen möjlighet att utmana domarna vid ett tillfälle. Har man fel tappar man sin timeout-möjlighet, har man rätt så har behåller man möjlighet att utmana igen. Borde kanske finnas liknande möjlighet vid mål och straff-lägen? Har du fel får du inte göra ett tredje byte?

En ganska oviktig regel som jag undrar över är ”tekniska zonen” för ledarna. Trodde den var till för att ledarna skulle hålla sig i, men ser allt som oftast ledare härja utanför det området.

Andra ”tokiga” frågor att fundera på kan vara:
Vad skulle hända om man förbjöd nickande i fotbollen? Blir det färre skador, fler målchanser?

Ta bort inkasten? Varför ska vi ta med handen då när vi inte får göra det annars?

Ta bort 3 spelare i varje lag vid förlängningsläge? I hockey spelar man 3 mo 3 i Sudden. Hur skulle det se ut med 8 mot 8 i fotboll? Öppnare ytor och fler målchanser?

Det var en hel del förslag och idéer. Har du andra? Totalsågar du något? Skriv gärna några rader och var en del i debatten….

Håller du med Roger eller tycker du annat och vill förmedla det så gå in på vår Facebooksida för att diskutera mer om herr Wikströms artikel.

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#Ungdomskollen 3

Namn: Wilma Ljung
Ålder: 16 år
Familj: N/A
Bor: Stockholm

Fotbollslivet har fått intervju Wilma Ljung som för några veckor sedan blev uppflyttad till AIKs damlag. Wilma berättar hur det känns och berättar om hennes målsättning inför 2018.

Gratulerar till uppflyttningen till AIKs damlag!

-Tack så mycket!

För några veckor sedan var du på landslagsläger och kort efter det blev du uppflyttad till damlaget, hur känns det?

-Det känns såklart jättebra! Jag har haft ett jätteroligt och händelserikt år med landslaget, debut i A-laget och nu uppflyttad permanent.

Ett stort steg att gå från ungdomsfotbollen till seniorspel?

-Såklart är det en skillnad, tempot, fysiken och seriositeten är helt annorlunda, vilket jag tror passar mig bra.

Vad anser du är dina styrkor som spelare?

-Jag skulle nog säga att jag är en bolltrygg spelare med bra teknik och spelförståelse som vill ha mycket boll.

Vad kommer din målsättningen för året 2018 att vara?

-Målsättningen för 2018 är att utvecklas så mycket som möjligt och bygga vidare på det jag har påbörjat. Ska bli riktigt roligt att dra igång igen och vänta in en spännande säsong.

Vad kommer din målsättning för året att vara?

-Jag har höga målsättningar för laget samt personliga målsättningar men först och främst är det att komma in i laget på ett bra sätt. Att sedan komma in i kulturen samt anpassa mig för att bo själv på andra sidan jordklotet från sin familj och vänner. När jag fixat den biten så kommer jag börja att sätta upp tydliga målsättningar för säsongen 2018.

Tack för din tid Wilma och lycka till under kommande året!

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#Ungdomskollen 2

Namn: Robin Holm
Ålder: 18 år
Familj: Pappa, mamma och syster
Bor: Stockholm men snart Thailand

Fotbollslivet.se har fått träffa Robin Holm som blivit proffs i Thailand. Han berättar lite kort om hur allt känns efter att ha blivit proffs.

Robin! Gratulerar till proffskontraktet med Bangkok Glass!

Det måste vara en dröm som går i uppfyllelse?

-Det är det absolut, tror att alla unga fotbollspelare som valt att lägga ner så extremt mycket tid på fotbollen har den drömmen att någongång få bli professionell fotbollspelare och kunna leva på sin fotboll.

Hur många år skrev du på för?

-Jag skrev på 4 år.

En annorlunda väg skulle man kunna tycka att bli proffs i Thailand?

-Alla har sina egna vägar till sin dröm, det här blev vägen jag hittade och den jag valde och kommer att köra på. Det var kanske inte var såhär jag såg det framför mig när jag var liten. För 1-2 år sedan såg jag att denna möjlighet fanns och när chansen dök upp var det bara att ta vara på den.

Varför blev det just Thailand och Bangkok Glass?

-De hade en väldigt tydlig plan och målsättning för mig. Jag är rätt säker på att jag hade tagit chansen vart som helst med de förutsättningar och mål de har för mig som fotbollspelare. En viktig punkt är att jag har möjligheten att få utvecklas och det tror jag kommer hända i Bangkok Glass.

Du hade andra klubbar du kunde valt också?

-Ja det hade jag och visst lockade pengarna mig från andra klubbar men jag valde utifrån den klubb där jag kände att jag har störst möjlighet att utvecklas som fotbollspelare.

Vad kommer din målsättning för året att vara?

-Jag har höga målsättningar för laget samt personliga målsättningar men först och främst är det att komma in i laget på ett bra sätt. Att sedan komma in i kulturen samt anpassa mig för att bo själv på andra sidan jordklotet från sin familj och vänner. När jag fixat den biten så kommer jag börja att sätta upp tydliga målsättningar för säsongen 2018.

Tack för din tid Robin och lycka till under kommande året som proffs i Thailand!

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#17 Bilal Zubeidat

Namn: Bilal Zubeidat
Ålder: 31 år
Familj: Fru och dotter
Bor: Huddinge

Fotbollslivet.se har fått träffa Bilal Zubeidat som varje fredag bedriver Football Friday i Flemingsbergshallen. Bilal berättar mer om sig själv och vad Football Friday betyder för honom och ungdomarna i området. 

Kan du berätta lite mer om vem Bilal Zubeidat är?

-Jag är en flempangrabb som växt upp med hetsiga diskussioner kring fotboll där du i med och motgång backar upp ditt lag. Där jag som madridista, fick backa upp Reals backlinje under Galacticos-eran säger Bilal med ett skratt. Utöver fotbollen så har jag en passion för skrivandet på webben och kommunikation i sig. Jag älskar även att arbeta med barn och ungdomar och har gjort detta i ca 8 år och det är något jag trivs bra med.

Kan du berätta lite mer om Football Friday?

-Konceptet bygger på spontanfotboll där man utan krav på föranmälan kan komma in och lira. Ibland så har vi olika yrkesgrupper på besök som är med och spelar, vilket är uppskattat bland deltagarna.

Vad är syftet med Football Friday?

-Själva syftet med Football Friday är att sysselsätta ungdomarna i området på en tid när behovet är som störst. Vi arbetar med fotbollen som verktyg men där kärlek och respekt är nyckelord i vår verksamhet. Vi vill erbjuda alla barn och ungdomar en härlig miljö att vistas i och där vi vill att de ska känna sig trygga och ha roligt.

Varför arbetar du med Football Friday?

-Jag har en stor kärlek för både fotboll och orten och vet hur viktigt det är att sysselsätta ungdomar. Jag tror på fotbollen som verktyg för att föra människor närmare varandra och skapa en gemenskap. Dessa ungdomar sprider mycket kärlek och energi inne i Flempanhallen vilket är helt underbart. Den har fångat oss i flera år nu och kommer att göra det i flera år framöver!

Varför är det viktigt att sysselsätta ungdomarna på fredag kväll?

-Jag vet själv hur det är som ungdom att stå ute och inte ha något att göra en fredag kväll. Det är lätt att det blir så att man bara går runt och inte gör nånting alls eller att man gör något dumt bara för att ha något att göra. Vi vill erbjuda dessa ungdomar ett alternativ, kom till oss och lira boll, snacka om livet, skolan eller vad som helst. Vi är som en familj och dörren till hallen står alltid öppen för de som vill komma och umgås.

När startade ni?

-Om jag inte minns fel så var det år 2008 som Huddinge IF kom på konceptet och fortfarande än idag bedriver Football Friday med stöd av olika samarbetspartners.

Vilka är ni som jobbar med Football Friday?

-Vi som jobbar i Flemingsberg är jag själv och mina barndomsvänner Jonah Mukada och Stephane Mounkassa. Vi har själva lirat i samma hall sen vi var små barn och vill ge tillbaka till nästa generation ungdomar.

Hur många är det som deltar varje helg?

-Vi har ca 50-80 deltagare varje fredag och under vissa fredagar har vi haft över 100 deltagare i hallen. Allt varier och beror på vad för aktiviteter som finns för ungdomarna den helgen. Vi är glada att vi alltid kan erbjuda dessa ungdomar en aktivitet de kan närvara på.

Vilka åldrar har ni?

-Vi delar upp fredagskvällen med två pass där tjejerna börjar med att lira från klockan 19.00 fram till 20.30. Därefter kommer grabbarna in och lirar resten av kvällen, och då är även tjejerna med och spelar. Deltagarna är mellan 13 - 17 år gamla.

Vad är ditt bästa minne från Football Friday?

-Varje fredag är alltid lika rolig som alla andra fredagar då vi varit i hallen men självklart finns det några kvällar som sticker ut! Vi har haft besök från både polis och brandkår som har kommit och lirat, det har varit riktigt kul! Sen har vi haft besökare som Alexander Östlund hos oss som har kommit för att titta på verksamheten, det var populärt bland deltagarna.
Men bäst av allt är att verksamheten fortfarande har ett högt deltagarantal år efter år och fortsätter att locka nya deltagare, samtidigt som många av de som började lira här för 7 - 8 år sedan kommer och är med än idag.

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#16 Max Bergander

Namn: Max Bergander
Ålder: 30 år
Familj: N/A
Bor: Stockholm

Fotbollslivet.se har fått intervjua Max Bergander som tillvardags är värdegrundsansvarig i AIK Fotboll. Max berättar om varför han tycker det är viktigt att jobba med värdegrundsfrågor och hur en arbetsdag kan se ut för honom.

Kan du berätta lite mer om vem Max Bergander är?

-Jag är en människa som brinner för allas lika värde och som vet att man genom att prata om vad vi människor behöver för att må bra och känna sig trygga skapar förutsättningar för att vi ska kunna lyckas på planen och utanför. Helt enkelt en person som brinner för människor.

Kan du berätta om din egen fotbollsbakgrund?

-Jag började spela som 9-åring i lilla Reymersholms IK på södermalm i Stockholm. Som 12-åring gick jag till Djurgården och som 13-åring bytte jag till Brommapojkarna. Samma år kom jag även med i stadslaget. Vid 15 års ålder började jag träna med BPs A-lag som då spelade i superettan och året efter debuterade jag i truppen mot IFK Norrköping hemma på Grimsta. Efter att jag fyllt 18 år blev jag utlånad till några olika klubbar innan jag hamnade i Vallentuna i div 2. Efter några turer så fick jag chansen att provspela med New York Red Bulls, en magisk upplevelse som inte ledde inte till något kontrakt men väl ett bevis för vilken nivå jag höll. Vid 23 års åldern hamnade jag i IK Frej i div 1 innan jag som 25-åring avslutade karriären. Jag började därefter att arbeta med människor och hur man skapar förutsättningar för dem att lyckas. Mående, beteende, kulturer och normer.

Vad har du för arbete idag?

-Idag är jag värdegrundsansvarig i AIK och det betyder att jag ser till att vår värdegrund inte stannar på ett papper, ett papper med massa fina ord, utan att vi verkligen lever efter det i vardagen. Jag utbildar alla våra 1500 spelare, 350 ledare varje år, i HUR vi ska leda, agera och vara för att vi tillsammans ska kunna skapa trygga miljöer. Alla ska tillåtas vara den de är och samtidigt ska vi även nå våra sportsliga mål.

Varför ville du arbeta med värdegrundsfrågor?

-För att jag anser att det är viktigt att jobba med hur vi är mot varandra, hur vi bemöter varandra. Det är en del av att skapa ett bättre samhälle och en bättre klubb. Vi kommer även på detta sätt att nå de sportsliga mål vi satt upp.

Vad kan både spelare, föräldrar och ledare göra för att skapa ett bättre klimat för alla kring idrotten?

-Börja prata med varandra om vad det är vi står för och hur vi vill att det ska vara. Därefter ska vi tillsammans hjälpa varandra, påminna varandra, så att vi förhåller oss till det vi kommit överens om. Men viktigast: Börja med dig själv och tänk på hur du pratar, hur du bemöter andra. Förändringen börjar med dig.
Vill även påpeka att det inte finns någon krock mellan att jobba med mänskliga värden och idrott, utan genom att jobba med värdegrund och värderingar så skapar du förutsättningarna för att utövandet, av fotbollen i detta fall, blir ännu bättre. Vi är människor som spelar fotboll, inte fotbollsspelare. Därför behöver vi prioritera och tänka på vad människan behöver för att må bra och lyckas.

Du är ute och föreläser en hel del för dina egna AIK-lag samt andra föreningar och olika förbund. Kan du berätta lite mer om det?

-Absolut! Det gäller ju att förklara HUR man jobbar med värdegrund, rent konkret. Att ta fram orden, meningarna eller vad det nu är, sen måste man ju arbeta med dessa frågor och det är ofta där det låser sig. Människor vill jobba med detta men vet inte hur och det är där jag kommer in.

Det är mycket prat om värdegrund efter #metoo och #timeout, vad är dina tankar kring det?

-Det är fantastiskt att denna rörelse synliggör de strukturella problem vi har. Att det lyfts upp på den nivå det ska vara. Jag menar, för mig och många andra är detta inte några nyheter, så här ser verkligheten ut! Nu går det inte att ducka för dessa frågor eller inse att detta inte är ett samhällsproblem. Detta ska tas tag i nu vilket det borde gjorts mycket tidigare på många håll men nu är det där. Alla ser, alla hör. Nu kan det bli en skillnad! Vilket är fantastiskt, och absolut nödvändigt.

Hur kan en vanlig dag för dig som värdegrundsansvarig i AIK se ut?

-Jag har inga vanliga dagar säger Max och skrattar. Det beror helt på vad som händer och vad som hänt. Vanligen är det mycket planering inför utbildningar och föreläsningar, men sedan händer saker, incidenter, och då blir det en direktreaktion från mig för att tillsammans med alla inblandade hitta en så bra lösning som möjligt. Mycket telefonsamtal från tränare som vill bolla idéer i sitt ledarskap. Mycket snack i telefon, så kan man sammanfatta det hela berättar Max skrattandes. Men dagarna skiljer sig enormt mycket åt.

Du måste när du föreläser men även under ditt jobb som värdegrundsansvarig i AIK stöta på motstånd från människor som inte förstår vad det är du gör, hur hanterar du det?

-Ja det gör jag. Helt klart. Jag går ju in och geggar och bryter isär strukturer, stereotyper och normer som ofta legat nära till hands för många under lång tid, så lång tid att det nästan blivit en del av inredningen i rummen de vistas i. Det är inte alla som älskar att jag kommer och ställer krav. Egentligen är det fullt rimliga krav, att alla ska vara lika mycket värda och att alla ska ha rätten att vara den de är, men det är faktiskt inte så att alla delar dem åsikterna. Oftast när jag möter motstånd så blir det en diskussion, som slutar med samförstånd, men sen ibland är det människor som inte är intresserade av att diskutera. De kommer med rena förtal och andra elakheter som ofta inte har med något att göra, annat än att försvåra mitt jobb. Det senare hanteras mer utav klubben och ibland de samhällsinstanser som ärendet kräver, men emotionellt är det olika. Men samtidigt är jag fast besluten att dessa frågor måste ta plats för att de är viktiga. I den frågan kommer jag aldrig vika mig!

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#Gästinlägg - Mark O´Sullivan

Namn: Mark O´Sullivan
Ålder: N/A
Familj: 3 barn
Bor: Stora Essinge

Mark O´Sullivan skriver ett inlägg om icke-linjär pedagogik och berättar varför han rekommenderar icke-linjär pedagogik för spelarnas utveckling inom barn och ungdomsidrott. 

Mark är en Uefa A meriterad tränare som jobbar i AIK Ungdomsfotboll och för Stockholmsfotbollsförbundet som tränarutbildare. Han hjälper även det kanadensiska fotbollsförbundet med deras tränarutbildningsplan och gör en PhD (avhandling) om inlärning i barn-ungdomsfotboll.

 

En rätt teknik för alla eller individuella och funktionella lösningar på problem som uppstår i spelet?

The coach needs to understand the game but also other aspects that surround the game. The surrounding environment, society, culture, economy – Joan Vila (Head of Methodology, FC Barcelona)

Trots att forskningslitteraturen om barn i ungdomsutveckling inom idrott i allmänhet är mer humanistisk och utvecklingsorienterad finns det fortfarande många icke-flexibla program som främjar tidig talangidentifiering och specialisering. Dessa program präglas ofta av urval och avval genom alla åldrar med en tydlig och klar brist på kritiskt tänkande. Dessa miljöer kännetecknas ofta av fokuserad övning i linjärteknik. Vad är då linjärteknik? Det är när en direkt instruktion till en spelare med betoning på fel typ av repetition och användning av övningsdesign som skiljer spelaren från miljön. Detta upplägg ignorerar detektering och användning av kontextuell information, vilket är grunden för ”skill” inlärning i lagspel. Ett annat ord för linjärteknik är att man ”drillar” förutbestämda rörelser i olika sorters övningar. Instruktionerna från tränaren som bestämmer hur spelaren beter sig. Autonomi att fatta beslut och lära sig av framgång och misslyckande tas bort från spelaren. I miljöer som dessa utesluts ofta individer baserad på utvecklingstakten och man tar ingen hänsyn till komplexiteten och icke-linjäriteten i den mänskliga utvecklingen. I en intervju med Dr Richard Bailey (International Council of Sports Science) berättar han att repetition (upprepning på upprepning) är en av de främsta orsakerna till skador bland små barn. Barn är INTE mini-vuxna.

Viktigt att tänka på är att inte låsa spelarna vid en biomekanisk mall eftersom den inte tar full hänsyn till de fysiologiska, psykologiska och sociala skillnaderna.

Det finns emellertid ökande acceptans att enskilda skillnader bland unga spelare måste inräknas när tränare planerar träning och interventioner i alla inlärningssammanhang. En viktig utmaning för tränarna är att tillgodose detta överflöd av individuella egenskaper och skillnader under träning. Därför är icke-linjär pedagogik särskilt tilltalande eftersom den grundar sig på en inlärning i centrerad strategi i uppkomsten av färdigheter och ger en lämplig ram för tränare att tillgodose individuella komplexiteter och dynamiska inlärningsmiljöer.

Icke-linjär pedagogik grundar sig på manipulering av tre ”constraints”- individuella, uppgift- och miljö som formar och påverkar en spelares prestation. Som föreslagits av Newell (1986) finns det tre kategorier av ”constraints”.

1. Individuella begränsningar både strukturella (ex höjd, armlängd, muskel) och funktionell (ex motivationer och känslor)

2. Miljö, t.ex. fysiska miljöbegränsningar (ex väder, anläggningar och tillgång till lekplatser när de växer upp) och kulturella hinder (ex familj, kamrater och nätverk, skola, media representation av en viss sport)

3.Uppgift (ex specifika regler, gränser, begränsningar, antal spelare, coachningsstilar och metodik).

Dessa ”constraints”
-Förändras över tiden på grund av skillnaderna i utveckling
-Förfalla och dyka upp över tiden vilket innebär att deras betydelse kan variera
-Faktorer som kan påverka lärande och prestanda när som helst

Principer för icke-linjär pedagogik

-Representativt lärande övningsdesign – Vilka och vad spelare ser och känner är representativa av spelet.
-Repetition utan repetition (rörelsevariabilitet) Det finns ingen ”one-size fits all” all teknik. Träning kan fokusera på repetition men det måste finnas tillräckligt många variationer (repetition med variation)
-Håll perception och aktion kopplad: Information i övningsdesign ska likna dem i det riktiga spelet.
-Främja ett externt fokus av uppmärksamhet (fokus på effekten eller resultatet i motsats till hur aktionen utfördes)

Fråga: Vilket av dessa händer hela tiden i en match?
Pass, tackla, beslut, skjuta, dribbla

Svar: Beslut…… så varför ta bort det från din träning?

Det finns ingen ”silver bullet” eller ritning för framgång men dessa idéer kan hjälpa dig och dina spelare navigera komplexiteten av lärande och utveckling.

Ni kan läsa fler artiklar som Mark skrivit i hans blogg på:
https://footblogball.wordpress.com

Referenser

Araújo, D., & Davids, K. (2011). What exactly is acquired during skill acquisition? Journal of Consciousness Studies, 18, 723.

Araújo, D., Davids, K., & Hristovski, R. (2006). The ecological dynamics of decision making in sport. Psychology of Sport and Exercise,7(6), 653-676. doi:10.1016/j.psychsport.2006.07.002

Baker, J. (2017). Routledge handbook of talent identification and development in sport. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.

Chow, J.-Y., Davids, K., Button, C. & Renshaw, I. (2016). Nonlinear Pedagogy in Skill Acquisition: An Introduction. Routledge: London

Collins, D., & Macnamara, Á. (2012). The Rocky Road to the Top. Sports Medicine,42(11), 907-914. doi:10.2165/11635140-000000000-00000

Côté, J., & Lidor, R. (2013). Conditions of children’s talent development in sport. Morgantown, WV: Fitness Information on Technology.

Greenwood, D., Davids, K., & Renshaw, I. (2013). Experiential knowledge of expert coaches can help identify informational constraints on performance of dynamic interceptive actions. Journal of Sports Sciences,32(4), 328-335. doi:10.1080/02640414.2013.824599

Güllich, A. (2013). Selection, de-selection and progression in German football talent promotion. European Journal of Sport Science,14(6), 530-537. doi:10.1080/17461391.2013.858371

Jones, R.L., Armour, K.M. and Potrac, P. (2002). Understanding the coaching pro- cess: a framework for social analysis. Quest, 54, 34–48.

Lee, M. C., Chow, J. Y., Komar, J., Tan, C. W., & Button, C. (2014). Nonlinear Pedagogy: An Effective Approach to Cater for Individual Differences in Learning a Sports Skill. PLoS ONE,9(8). doi:10.1371/journal.pone.0104744

Potrac, P., Jones, R.L. and Cushion, C. (2007). Understanding power and the coach’s role in professional English soccer: a preliminary investigation of coach behaviour. Soccer and Society, 8(1), 33–49.

Renshaw, I. (2012). Nonlinear Pedagogy Underpins Intrinsic Motivation in Sports Coaching. The Open Sports Sciences Journal,5(1), 88-99. doi:10.2174/1875399×01205010088

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist,55(1), 68-78. doi:10.1037//0003-066x.55.1.68

Thelen E, Smith LB, Karmiloff-Smith A, Johnson MH (1994) A dynamic systems approach to the development of cognition and action: MIT Press.

Dela gärna denna artikel med dina vänner


#Ungdomskollen 1

Namn: Hamza Gigovic
Ålder: 16 år
Familj: Föräldrar och syskon
Bor: Stockholm

Fotbollslivet.se har fått äran att intervjua Hamza Gigovic född 2001 som precis varit på landslagsläger med P16 landslaget. Han berättar om hur det var på landslagslägret och vad han tar med sig därifrån.

Du har precis varit på landslagsläger med P16. Hur känns det?

-Det kändes faktiskt bra och det var rolig att bli uttagen och att få träna och umgås med andra duktiga spelare som spelar på hög nivå.

Vad gjorde ni på lägret förutom att träna?

-Vi gjorde en del olika saker. Vi hade många teoretiska tillfällen där vi fick lära oss om svenska fotbollsförbundets spelide, kostlära, idrottspsykologi och även idrottsfysiologi. Alla de tillfällen var givande och man fick något att ta med sig hem och fundera på.

Hur många spelare var det på lägret?

-Det var väldigt många spelare, jag tror vi var ca 65st.

Hade du möjligheten att visa upp den riktiga Hamza trots att det var så många spelare på plats?

-Ja vi alla fick chansen att visa upp oss för de delade in oss i två grupper. Vi hade även flera träningspass att visa upp oss på. Det handlar även om att ta plats och våga visa upp vem man är också.

Fick du någon speciell feedback under lägret?

-De berättade att jag gjorde ett bra läger. Att jag har bra fötter och att jag har en bra blick över spelet. För att sammanfatta det så tyckte de att jag kunde vara nöjd över min insats.

Vad tar du med dig från lägret?

-Hmm att kunna spela och anpassa sig till olika situationer oavsett vart man spelar, om det är landslaget, distriktslaget eller i Vasalund.

Då hoppas vi snart få se dig i herrlandslaget?

-Ja det hoppas vi på!

Tack för att du tog dig tiden Hamza och lycka till!

Dela gärna denna artikel med dina vänner